Yrkeshögskola

Efter andra stadiet kan du söka vidare in till en yrkeshögskola.  Det finns en hel del utbildningsområden att välja mellan och studierna vid yrkeshögskolorna planeras utgående från arbetslivets behov.

Yrkeshögskolestudierna mer praktiskt inriktade än till exempel universitet. En stor skillnad mellan yrkeshögskola och universitet är att yrkeshögskolorna oftast har praktik varje år som betyder att studeranden ska ut i arbetslivet och prova på att jobba inom ett visst område i sin bransch. Längden på arbetspraktiken kan variera beroende på vilket år man studerar och hurudan praktik det är frågan om.

I en yrkeshögskola kan du avlägga

• yrkeshögskoleexamen, som är en lägre högskoleexamen (t.ex. medianom, YH)
• högre yrkeshögskoleexamen, som är en högre högskoleexamen (t.ex. medianom, högre YH). För att antas till högre YH-examen ska du ha avlagt högskoleexamen och ha tre års arbetserfarenhet.

Vid en yrkeshögskola kan du också delta i öppen yrkeshögskolundervisning eller välja yrkesinriktade specialiseringsstudier.

För mera allmän information om yrkeshögskolor och deras utbildningsutbud hittar du här.

Universitet

Vid ett universitet kan du studera mer vetenskapliga- eller konstnärliga ämnen.

Universitetsstudier utvecklar de studerandes förmåga till vetenskapligt tänkande och ger de studerande möjligheter att självständigt planera sina egna studier och lära sig mera om forskning.

Genom att gå på ett universitet kan du avlägga

• lägre högskoleexamen, vanligen kallad kandidatexamen
• högre högskoleexamen, vanligen kallad magisterexamen. För att få avlägga studier på magisternivå krävs en lägre högskoleexamen.

Om du går ut gymnasiet ska du först söka till studier för en lägre examen (3 år). Vanligen får du då också studierätt för en högre examen (2 år). I Studieinfo presenteras universitetsutbildningarna ofta som en kombination av lägre och högre examen, till exempel som kombinationen kandidat + magister.

För mera allmän information om universitet och deras utbildningsutbud hittar du här.