Allt i livet är inte alltid roligt och ibland kan det kännas det som om man inte får luft bland vardagens motgångar och problem. Att känna så är fullkomligt normalt och det finns många olika sätt för att lyckas ta sig igenom tyngre perioder i livet. Om du ändå upplever en känslan av oro och depression som inte vill ge med sig ska du inte ge upp hoppet, ingen ska vara tvungen att känna så förevigt. Kom också ihåg att du inte är ensam om dina känslor och att hjälp finns!

Det som brukar känneteckna mentala störningar/problem brukar vara att när de blir för stora och långvariga börjar de begränsa den vardagliga funktionsförmågan. När det blir som mest påfrestande kan de stänga in en annars social människa i sitt hem vilket leder till utanförskap i sociala sammanhang. Exempel på mentala störningar är ångestsyndrom, ätstörningar och affektiva störningar. Problemen utvecklas inte på några tunga dagar utan börjar skymta först efter en längre tid av mental ohälsa. Problemen som uppstår grundar sig också oftast på något annat än vardagsproblem, som: förlust av en närstående, stress över prestationer eller utseendet, mobbning, en känsla av otrygghet, andra otäcka upplevelser eller hälsoproblem.

Läs mer om att må dåligt här.

Depression

En vanlig mental störning i dagens samhälle är tyvärr depression, som drabbar allt fler. De vanligaste symptomen på depression är dåligt självförtroende, orklöshet, nedstämdhet, irritation och en känsla av att ofta känna sig aggressiv. När man känner sig deprimerad vill man oftast hålla saker för sig själv och upplever att man är otillräcklig. Det är inte ovanligt att man tänker mörka tankar ofta och att man utvecklat ett så kallat självkadebeteende. Läs mer här om självskadebeteende. När man är deprimerad sover man oftast dåligt vilket också gör att man ofta känner sig orklös vilket i sin tur kan orsaka mera mörka tankar. I det här skedet är det också större chans att man hamnar i en riskzon för olika beroenden. Om du upplever sådana här känslor dagligen under en längre period kan det löna sig att söka hjälp omgående.

Ätstörningar

Att tänka på vad man äter och på hur man ser ut är väldigt vanligt och också en bra sak. Tyvärr kan det lätt gå överstyr och utvecklas till något negativt och mycket farligt för ens hälsa. Det är vanligt att man vill ha kontroll över vad man äter och att man är rädd för att gå upp i vikt. Om tankarna på mat och vikt tar så stor del av uppmärksamheten att man kan ha svårt att klara av sitt vanliga liv – studier, arbete eller andra aktiviteter – så kan man ha en ätstörning. Man kanske undviker att äta tillräckligt eller gör sig av med det man ätit genom att till exempel spy eller träna för mycket och för hårt. Att drabbas av en ätstörning försämrar både den fysiska hälsan och hur man fungerar socialt. Många tror att man kan se på de människor som lider av en ätstörning men så är inte alltid fallet. Även om kroppen inte får näring på ett bra sätt, behöver man inte vara smal eller tjock. Ibland kan det synas; man kan tappa mycket vikt på kort tid och bli väldigt smal.

Om man har en ätstörning är det vanligt att man också har andra besvär. Det är vanligt att man har till exempel ångest, depression eller missbruksproblem. För att kunna bli av med sin ätstörning är det viktigt att de grundläggande problemen upptäcks och behandlas så fort som möjligt.

Vanliga ätstörningar: anorexi, bulimi och ortorexi. Läs mer om ätstörningar här.

Beroenden

Med droger menas inte bara narkotika utan det finns flera ämnen som man kan bli beroende av, bland annat alkohol och nikotinprodukter är skadliga för hälsan och är vanliga ämnen som skapar ett beroende.

De flesta droger är olagliga att använda, tillverka eller sälja. En del droger kan vara lagliga med ändå skadliga om man använder dem på fel sätt, som till exempel vissa läkemedel eller preparat som man kan handla på internet.

Om man är beroende berusar man sig så mycket att kroppen vänjer sig vid att vara påverkad av ett eller flera ämnen och det blir ofta mycket svårt att klara sig utan. Ett beroende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande eller användande av en drog. Risken för att bli beroende är större om man använder drogen ofta eller mycket. Att använda en drog ofta eller mycket kallas för så kallat riskbruk.

Ett beroende kan leda till ett missbruk. Det brukar vara svårt att erkänna att man har ett missbruksproblem, både för sig själv och för andra. Men att erkänna det är ett första steg mot att bli av med problemen och därmed söka hjälp.

Mer om beroende hittar du här.

Kontaktuppgifter till Maria Thelen, grundare av föreningen Kondis: https://www.facebook.com/kondisry/. Maria nås också per epost på maria.thelen[a t]kondisrf.fi.

Mobbning

Mobbning förekommer tyvärr dagligen på många skolor, arbetsplatser och i andra verksamheter runtom i samhället. Man varken ska eller får acceptera mobbning. Om du blir mobbad skall du tala om saken med din familj, dina lärare eller med någon pålitlig på arbetsplatsen. Du kan också be polisen om råd.

Mobbning kan innebära både fysiskt- och psykiskt våld. En återkommande avsiktlig mobbning kan till exempel vara psykiskt våld som leder till att den andra personens hälsa skadas på samma sätt som vid fysiskt våld. Vårt språkbruk i dagliga samtal kan ofta vara mycket starkt använt, men det är bra att minnas att man inte kan tillåta sig vad som helst när som helst.

Att till exempel sprida falska uppgifter om andra personer eller att berätta skamliga saker om andra kan också vara straffbart. Man kan göra sig skyldig till så kallad ärekränkning av en annan elev/kollega eller en lärare genom att till exempel sprida falsk och skamlös information på social media eller i någon tidning som inte personen i fråga gett sin tillåtelse om.
Att kalla andra vid öknamn kan också vara en ärekränkning. I sociala medier kan man genom tanklöshet göra sig skyldig till brott mot kommunikationsfrid genom att skicka störande meddelanden eller sprida ut kränkande information genom att göra tillgängligt för ett stort antal människor en uppgift, antydan eller bild som gäller någons privatliv så att gärningen orsakar skada eller lidande för den kränkta.

Misstänker du att någon annan i din omgivning blir utsatt för mobbning eller att du själv blir utsatt för mobbning finns det oftast hjälp av till exempel kuratorer på skolan, arbetshälsovården på jobbet eller hos polisen.

Pargas specialungdomsarbete arbetar mot mobbning och här hittar du mer information om dem, samt hur de kan hjälpa dig i en sådan situation.